<img height="1" width="1" src="https://www.facebook.com/tr?id=1030212080685553&amp;ev=PageView &amp;noscript=1">

Hur fungerar marginalprissättning på elmarknaden?

3 min
Henrik Lyngåker
26 okt, 2019

På den svenska elmarknaden styrs elpriset av tillgång och efterfrågan. Men beroende på vilken energiform som används för att producera elen kan priset variera mer än så. Vi reder ut hur det hänger ihop!

Precis som på alla konkurrensutsatta marknader bestäms elpriset av hur mycket el som finns för tillfället och hur mycket el konsumenterna vill köpa. Kraftbolagen vill helst producera alldeles precis lagom mycket el. Om det till exempel regnar jättemycket samtidigt som elbehovet är lågt sjunker elpriset eftersom vattenkraftens produktion förblir hög. Det finns alltså mer el än vad det finns elbehov, ökat utbud ger ett lägre pris.

Varje timme dygnet runt matchas efterfrågan mot elproducenternas utbud och priset sätt, ungefär som på en auktion, på elbörsen Nord Pool. Marginalprissättning innebär att den sista producerade kilowattimmen sätter priset. 

Olika kostnader för olika anläggningar

De olika produktionsanläggningarna som används i Sverige kostar olika mycket att driva och deras rörliga kostnader är olika. Vattenkraft och vindkraft har låga rörliga kostnader, medan exempelvis kolkraft har betydligt högre. De anläggningar som har lägst kostnad används mest.

Elproducenter vill såklart ha så bra betalt som möjligt. De som kan påverka sin produktion, till exempel koleldade kraftverk eller biomassa, sparar på sin produktion och producerar bara när det är som mest lönsamt. Den som inte kan påverka, exempelvis vindkraft och i viss mån vattenkraft, måste sälja sin el när den produceras (när det blåser eller vattentillgången är god).

Om efterfrågan på el ökar i otakt med produktionen från de billigare kraftanläggningarna (torka, extrem kyla eller vindstiltje som reducerar effekt från vatten- och vindkraft), så kopplas de dyrare anläggningarna in och den elen kostar alltså mer från början.

Därför ser räkningarna i januari och juli olika ut. Elen blir (oftast) dyrare när vi behöver använda som mest av den. 

Detta kan länder använda sig av strategiskt. Danmark har många vindkraftverk och blåser det mycket har de en massa billig el att sälja. Vind går ju inte att spara i en reservoar. Norge kan då köpa upp den billigare elen och “ladda” sina vattenreservoarer (helt enkelt inte använda kraftverken så mycket och därmed spara vatten i dammarna) för att sedan producera vattenkraft och sälja el när de kan få mer betalt. 

Kalla och vindstilla vinterdagar står vindkraften i Sverige stilla – men det är ju då elen behövs som mest. Då kör Mölndal Energi igång kraftverket och producerar el från biomassa. Restprodukten blir värme som körs ut i fjärrvärmenätet. Fjärrvärme är alltså idealiskt under kalla, vindstilla vinterdagar.

Jag vill bli kund!

Prenumerera på bloggen